Hur påverkar jordbruket andra ekosystemtjänster?

Allt som naturen producerar utan människans hjälp som vi kan ta nytta av kallas ekosystemtjänster. Det kan vara allt ifrån att producera föda i form av bär och växter till de faktorer som är livsnödvändiga för vår överlevnad som att bibehålla ett stabilt klimat.

Dessa faktorer kan vara att reglera vattenflöden, upprätthålla balansen i atmosfären, skydda mot naturkatastrofer som översvämningar och bryta ned avfall. Det är tjänster som vår natur bidrar med, men som vi samtidigt tar för det givet, trots att de är livsviktiga för vår överlevnad.

Livsmedel som en ekosystemtjänst

Alla ekosystemtjänster är viktiga för vår överlevnad och ett exempel på en sådan är livsmedel och jordbruket. Mat ger oss energi men har också många sociala, kulturella, ekonomiska och politiska funktioner.

På senare år har man däremot börjat uppmärksamma olika miljöaspekter förknippade med livsmedel och mathanteringen. Hur vi hanterar mat och livsmedel är också något som förändrats mycket under människans livstid.

För att nämna ett exempel så har jordbruket idag en vital nyckelroll i vår värld. Vi får en större delen av vår föda från växtriket, men trots det konsumerar människan endast omkring 20% av det som odlas, medan resten av allt som odlas, 80%, blir djurfoder som skickas till specialiserade djurgårdar.

Hur har jordbruket förändrats under människans livstid?

Jordbruket har förändrats mycket under människans livstid. Enligt arkeologiska fynd beräknas det ha uppkommit omkring 9000 f.kr. För att sedan ha utvecklats till det moderna jordbruk som vi har idag. Den största förändringen har däremot skett i en relativ nutid.

Det var under andra världskriget som man började använda fler traktorer och insektbekämpning för att effektivisera jordbruket. Det ledde till en större lönsamhet vilket resulterade i att allt färre människor behövde arbeta inom jordbruket.

Det var inte heller den enda förändringen som skedde efter andra världskriget. En högre lönsamheten och färre skadedjur gynnade människan och möjliggjorde ekonomisk tillväxt.

Denna förändring av jordbruket har dock också fört med sig nackdelar. Idag påverkar jordbruket flera ekosystem och ekosystemtjänster. Samtidigt beräknas jordbruket släppa ut omkring 25-30 % av världens totala utsläpp av växthusgaser.

Jordbruket och klimatförändringar i Sverige

Jordbruksverket skriver på sin hemsida att jordbruket i Sverige inte skulle påverka markant av kommande klimatförändringar.

Faktum är att den höjda temperaturen skulle leda till att fler höstsådda grödor ge högre avkastning. Samtidigt skulle det finnas en högre risk för torka och översvämningar, även om det troligtvis inte är något som skulle påverka Sveriges jordbruk enormt, kan det ha en stor påverkan på andra länder.

Hur påverka jordbruket andra ekosystem?

Jordbruket har en påverkan på andra ekosystem och ekosystemtjänst. Det kanske tydligaste exemplet på detta är avskogningen som görs för att ge plats åt nya jordbruk varje dag.

Var femte sekund hugger man exempelvis ner regnskog som omfattar en hel fotbollsplan. Anledningen till att man hugger ner skog är främst på grund av den höga konkurrensen av jordbruksland, fattigdom, samt brist på en besittningsrätt.

Avskogning

Avskogning sker oftast genom att man bränner eller hugger ner skog vilket påverkar organismer som bor i dessa områden. Avskogningen kan förstöra organismens naturliga habitat vilket t.om. kan resultera i att organismen dör ut, vilket är något som bör undvikas.

Man vill undvika att djurarter dör ut för att kunna bibehålla en bred biologisk mångfald. Det går även inte att veta hur en art påverkar övriga arter i ekosystemet, samt kan man heller inte veta vilka gener som kommer vara viktiga i framtiden.

Pollinering som ekosystemtjänst

En ekosystemtjänst som har en nyckelroll inom jordbruket är pollinering. Pollinering möjliggör större del av all vår artrikedom, samtidigt som den gör det möjligt att odla växter och grödor. Det borde därför vara självklart värna om pollinatörernas välmående, men detta är inte fallet.

Varje år minskar antalet vilda pollinatörer. Främst på grund av förändringar i landskapet och ett mer intensivt jordbruk. Många av dessa nedgångar har däremot kompenserats genom odling av honungsbin som man förflyttar till olika platser runt om i världen för att pollinera den vilda och odlade floran.

Dett går däremot inte bara att byta ut de vilda pollintörerna. De har en mycket viktig roll i den biologiska och genetiska mångfalden. Innan honungsbin flyttades runt i delar av världen var det en del av den vilda och naturliga faunan, och de hade en otrolig förmåga att föröka sig snabbt, och grunda stora kolonier.

Mycket har dock förändrat sedan den tid då kolonier frodades och tätheten av vilda honungsbisamhällen i jordbruksbygder har minskat markant. Man ser stora skillnader mellan platser där människan koloniserats och platser där människan haft en mindre påverkan.

Den största anledningen är främst pågrund av att bina haft en väldigt enformig kost vilket har lett till att de inte fått i sig de viktiga ämnena de behöver. Denna enformig kost beror främst på grund av odlarna har specialiserat sig på ett enstaka grödor, vilket är något som man inte ser i naturen.

De vilda houngsbina har även en viktig roll i den genetiska mångfalden, eftersom de har en bredare källa för genetisk variation till skillnad från tambina. Man har exempelvis funnit egenskaper hos vilda populationer som är resistenta mot Varroa-angrepp.

Denna genetiska variation kan visa sig viktig på sikt eftersom man inte vet vilka egenskaper som kommer behövas i framtiden. Samtidigt tror man att denna viktiga resurs, de vilda honungsbina, nu kan vara hotade eftersom det delvis för att saknas studier om de vilda honungsbina.

De vilda honungsbina har exempelvis påverkats genom hybridisering med odlade bin. Det är osäkert hur det kommer påverka den biologiska mångfalden i längden och vilka evolutionära och ekologiska konsekvenser detta vill ge på pollineringen som en ekosystemtjänst.