Hur fungerar kolets kretslopp?
Pluggdriven, 10 april 2022Kolets kretslopp är ett av de viktigaste kretsloppen eftersom alla levande organismer bygger på grundämnet kol.
I denna artiklen går vi igenom vad kolets kretslopp är och de olika stegen som ingår i kolets kretslopp.
Vad är kolets kretslopp?
Grundämnet kol ingår i alla processer där det finns levande organismer, och allt levande bygger på grundämnet kol. Kol kan samtidigt hittas överallt på jorden, och förutom i levande organismer går det också att hitta kol i haven, marken och i luften.
Kolets kretslopp beskriver hur kolet förflyttar sig mellan olika platser och organismer. Från atmosfären till växter, djur, haven och i marken. Denna processen går runt och runt i ett kretslopp som har pågått i flera miljontals år.
Samma kolatomer som finns bundna i din kropp kan någon gång har varit en del av en dinosaurie, och koldioxid som du andas ut kan någon gång lagras i en växt eller något annat levande.
För att du ska få en bättre bild på hur kolets kretslopp fungerar kommer vi gå igenom de olika stegen mer nedan.
Vilka steg ingår i kolets kretslopp?
Kolets kretslopp kan delas in i flera olika steg. En förklarande bild på kolets kretslopp kan du se nedan.
Kolkretslopp börjar med att en växt tar upp kol i form av koldioxid från luften. Detta är en process som kallas för fotosyntesen, vilket innebär att växten omvandlar koldioxid, vatten och energi till syrgas och druvsocker. Efter fotosyntesen kommer kolet att finnas lagrat i druvsockret.
Efter att kolet tagits upp och lagrats som organiskt kol i växten finns det två möjliga steg. Växten kan dö, eller så kan den bli uppäten av ett annat djur.
Om ett djur äter växten kan djuret sedan använda druvsockret för att utvinna energi genom cellandningen, vilket är den process som kallas för cellandningen. Vid cellandningen kommer kolet att omvandlas tillbaka till koldioxid från druvsocker enligt:
Om en växt eller ett djur dör kommer kolet först att finnas kvar i den döda organismen. Den döda organismen kan därefter förmultna vilket kommer gör att kolet rör sig tillbaka atmosfären i form av koldioxid.
Vid speciella omständigheter kan däremot det organiska materialet lagras i marken vilket över ett långt perspektiv kan leda till att fossila bränslen såsom olja, naturgas eller stenkol bildas.
Skillnaden mellan kolets långa och korta kretslopp
Ibland delar man in kolets kretslopp i två olika delar vilket brukar kallas för det långa och korta kretsloppet. Det korta kretsloppet kan ta mellan några tiotals till tusentals år, medan det långa kretsloppet kan vara i upp mot miljontals år.
Det korta kretsloppet drivs av fotosyntes och cellandningen, och brukar inte ta hänsyn till att kol kan lagras som fossilt bränsle.
Det långa kretsloppet tar hänsyn till att kolet kan lagras som fossil bränsle under i form av olja eller naturgas, vilket gör detta kretsloppet så mycket längre.